Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte minskar utsläppen i linje med EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Underskott i den så kallade ESR-sektorn

IVL pekar på att Sverige ser ut att missa åtagandena i ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Regeringens egen bedömning, enligt pressmeddelandet, är att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

ETS-flex kan täcka en del – men innebär förlorad intäkt

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom den så kallade ETS-flexibiliteten. Enligt IVL innebär detta en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

I pressmeddelandet uppskattas den kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flexen utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade överskott i ESR). IVL bedömer att kostnaden är osäker eftersom många medlemsstater har underskott medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena. Enligt regelverket skrivs då utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om även nästföljande år missas blir det en ränta-på-ränta-effekt med ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktioner uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Analysen presenteras även i rapporten "Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030" (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av IVL på uppdrag av WWF.