Växtbaserat järn som alternativ till kött och kosttillskott

Forskare vid Örebro universitet utvecklar växthemoglobin som en möjlig ny väg för att förebygga och lindra järnbrist och järnbristanemi. Järnbrist är ett av världens vanligaste näringsproblem och uppskattas drabba omkring två miljarder människor, enligt ett pressmeddelande från Örebro universitet som publicerades via Via TT den 21 april 2026.

Därför letar forskarna efter nya järnkällor

Enligt universitetet finns flera skäl att hitta alternativ till järn från kött. Hemjärn från rött kött tas upp effektivt av kroppen, men många väljer att äta mindre kött av olika skäl. Samtidigt hänvisar forskarna till studier som kopplar hög köttkonsumtion till ökad risk för allvarliga sjukdomar som cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Örebro universitets projekt lyfter också att långvarig användning av vanliga orala järntillskott (järnsalter) ofta kan ge mag-tarmbiverkningar, exempelvis magsmärtor, illamående, diarré, kräkningar och förstoppning.

Växternas eget hemoglobin – men i för små mängder

Hemoglobin är ett järnhaltigt protein som i människokroppen transporterar syre. Enligt pressmeddelandet finns hemoglobin även naturligt i växter, till exempel i spenat och tomat, men i så små mängder att det inte räcker som järnkälla i kosten.

Projektledaren Åke Strid, professor i kemi vid Örebro universitet, säger i pressmeddelandet:

– Idén är att kunna använda växthemoglobin som ett alternativ till järn från kött. Då kan även vegetarianer och veganer få i sig järn i en form som kroppen har lättare att ta upp än det järn som finns i vanliga kosttillskott.

Forskarna har dessutom, enligt pressmeddelandet, lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt, upp till 40 gånger.

Två spår: växter och probiotika

Arbetet sker i flera spår. Dels vill forskarna producera växthemoglobiner i växter (Nicotiana benthamiana) och kunna extrahera och rena ämnet för användning i framtida produkter.

Dels undersöks möjligheten att låta probiotiska bakterier producera växthemoglobin i tarmen, med tanken att bakterierna kan fortsätta producera ämnet där. Enligt pressmeddelandet har forskarna nått tillräckligt hög produktion i probiotiska bakterier och går vidare med studier av biotillgänglighet, alltså hur väl växthemoglobin tas upp i kroppen. På projektsidan nämns bland annat analyser i en in vitro-modell (Caco-2) och motsvarande analyser av järnupptag i mag-tarmkanal från mus.

Kan bli ingrediens i växtbaserade livsmedel

På sikt kan växthemoglobin enligt pressmeddelandet användas både som tillskott och som ingrediens i växtbaserade livsmedel, till exempel vegetariska produkter. Forskarna pekar även på en möjlig hållbarhetsaspekt, eftersom köttproduktion har stor klimatpåverkan.

Om projektet

• Projekt: HemI-EFF (”Framtagande av hemjärn-berikat 'functional foods' för att förebygga och bota järnbristanemi”)
• Projektstatus: Pågående (2022–2025), enligt Örebro universitets projektsida
• Medverkande forskare: Magnus Carlsson, Irina Kalbina, Vikky Rajulapati, Nikolai Scherbak, Åke Strid
• Samarbetspartners: Chalmers tekniska högskola, Gastroba utvecklings AB, Probi AB, Scantox Sverige AB, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)