Håll Sverige Rent släpper Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar för första gången nationella mätningar som följer utvecklingen över tid. Enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, och skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter har minskat

Enligt de nationella skräpmätningarna har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. I rapporten lyfts särskilt att flera plastprodukter blivit mindre vanliga i mätningarna.

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: – Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar uppges ha minskat är nikotinprodukter fortsatt det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp
• Snus står för 23 % av allt skräp
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring: – Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att konkretisera vad mätningarna innebär i praktiken har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål, där mycket är plast. Exemplet omfattar bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men få minskningar i skräpmätningar

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, men utvecklingen bedöms gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Håll Sverige Rent hänvisar också till en Novusundersökning som visar att få känner till den så kallade ”flergångslagen” och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

Samtidigt uppges de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet högst

Mätningar av strandskräp visar, enligt rapporten, tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket ligger under EU:s tröskelvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av skräpet som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet.