Snabbare diagnos vid misstänkta bakterier i blodet

En ny DNA-baserad metod kan på sikt korta väntetiden för att upptäcka bakterier i blodet – från dagar till timmar. Det framgår av ett pressmeddelande från Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) den 3 juni 2026, där Örebroforskaren David Nestor lyfts fram.

”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”, säger han.

Omkring 900 drabbas varje år i Örebro län

Enligt USÖ drabbas omkring 900 personer i Örebro län varje år av bakterieinfektioner som sprider sig till blodbanan. I värsta fall kan det utvecklas till sepsis, ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på infektionen kan leda till organsvikt. David Nestor uppger att vem som helst kan drabbas, men att äldre och sköra personer löper större risk att bli allvarligt sjuka.

Dagens metod bygger på odling och kan ta upp till tre dygn

I dag påvisas bakterier i blodet vanligtvis via blododling: cirka 40 milliliter blod placeras i en näringslösning där eventuella bakterier får växa. Metoden beskrivs som fungerande, men tidskrävande – från 12 timmar till tre dygn innan bakterier kan identifieras och deras antibiotikakänslighet analyseras.

Pressmeddelandet pekar också på att träffsäkerheten kan påverkas av bland annat hur mycket blod som tas och om patienten redan fått antibiotika, vilket kan hämma bakteriernas tillväxt.

Så fungerar den DNA-baserade ansatsen

Den utvärderade metoden bygger i stället på att analysera bakteriers DNA direkt i patientprover. Enligt USÖ handlar det om att utgå från cirka 5 milliliter blod, bryta ner celler i provet och analysera allt frisläppt DNA med avancerad DNA-sekvensering. Därefter används databaserade analyser för att hitta bakterie-DNA bland den stora mängden mänskligt DNA.

• Mål: att kunna ge svar inom några timmar.
• Huvudutmaning: mängden bakterie-DNA är ofta mycket liten jämfört med mängden mänskligt DNA, vilket gör metoden tekniskt krävande.

Patientmaterial från Region Örebro län

Studierna bygger enligt pressmeddelandet på prover från cirka 500 patienter i Region Örebro län som sökte vård med misstanke om bakterier i blodet under åren 2014–2016 och som gav sitt godkännande att delta. Utöver ordinarie diagnostik lämnade patienterna extra blodprover som användes i forskningen.

Arbetet beskrivs som ett samarbete mellan akutmottagningen, infektionskliniken och verksamhetsområde laboratoriemedicin i Örebro, samt forskningslaboratorier i Tyskland och Nederländerna.

Faktaruta: symtom som kan förekomma

• Feber
• Snabb andning
• Lågt blodtryck
• Tecken på infektion, exempelvis urinvägs- eller luftvägsinfektion